Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett sammanfattande begrepp som inkluderar både mindre allvarliga psykiska problem och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos. 24 Att lida av psykisk ohälsa är ett komplext tillstånd med ett stort antal riskfaktorer, till exempel stress, ångest, nedstämdhet, sömnbesvär, depression eller personlighetsstörningar, vilka alla samvarierar. I bakgrunden finns även personens känslighet för påfrestningar och vilka livshändelser man går och har gått igenom under livets gång. Samspelet mellan dessa faktorer, och deras ömsesidiga inverkan, är viktigt att ta i beaktande när tillståndet skildras och analyseras, både som symtom och vid diagnossättning.

Det har konstruerats flera validerade instrument i syfte att mäta den psykiska ohälsan. Ett sådant är GHQ5 (General Health Questionnaire), som baseras på fem korrelerade frågor vilka mäter psykisk hälsa och ohälsa ur individens självuppskattade uttryck. 25 Frågorna handlar om tron på sig själv, om känslan av att vara olycklig, spänd och värdelös samt om att klara av sina problem och slås samman i ett index med två alternativ; välbefinnande kontra nedsatt psykiskt välbefinnande (psykisk ohälsa). Detta index har använts i studien.

Kvinnor i Halland uppvisar i högre grad psykisk ohälsa jämfört med män i regionen. Psykisk ohälsa konstateras även i högre utsträckning hos 18–29-åringar, men andelen avtar med stigande ålder. Det finns inga anmärkningsvärda skillnader mellan Halland och riket i helhet, och inte heller jämfört med genomsnittet av tidigare undersökningar i Halland. I jämförelse med de tidigare studierna ska dock siffrorna tolkas med försiktighet eftersom indexet GHQ12 har reducerats i antal frågor, från 12 till 5 (GHQ5).

Figur 1. Andel av befolkningen (%) i Halland och Hallands kommuner med psykisk ohälsa.

Det finns inga större skillnader i psykisk ohälsa när kommunerna jämförs med genomsnittet för Halland. Däremot finns skillnader mellan kommunerna i regionen. Till exempel uttrycker män i Kungsbacka i högre grad psykisk ohälsa jämfört med män i Falkenberg och Varberg.

Ängslan, oro eller ångest

Graden av subjektiva upplevelser av ängslan, oro eller ångest har ökat det senaste decenniet. Bland de psykiska diagnosgrupper som leder till sjukskrivning är stress och ångest några av de vanligaste. Ångest förekommer i olika allvarlighetsgrad men också de lindrigaste tillstånden medför ofta försämrad livskvalitet med en nedsättning i förmågan att klara av vardagen och arbetet. Vid återfall och allvarliga tillstånd av ängslan, oro och ångest finns det påtaglig risk för depression och en ökad självmordsbenägenhet.

Förekomsten av ängslan, oro eller ångest är 43 procent bland kvinnor i Halland, medan 30 procent av män rapporterar samma besvär. Varannan hallänning i åldersgruppen 18–29 år utrycker dessa besvär eller symtom, men andelen avtar med en stigande ålder. Resultaten är identiska med rikets siffror. När det gäller svår ångest är det 4 procent av männen och 7 procent av kvinnorna i Halland som rapporterar symtomet. De som uttrycker sig ha mest ångest (12 procent) är 18–29-åringar. Denna siffra är klart sämre jämfört med tidigare undersökningar i Halland. Svår ångest är något lägre i Halland än i Sverige men skillnaderna är marginella.

Figur 2. Andel av befolkningen (%) i Halland och Hallands kommuner med svår ångest.

Det finns inga anmärkningsvärda skillnader gällande svår ångest när kommunerna jämförs med genomsnittet för Halland.

Stress

I små och kontrollerade doser kan stress definieras som positiv och nödvändig, men när volymen av stress ökar i samspel med att situationen blir okontrollerad kan stress vara en riskfaktor för ohälsa på längre sikt. 26 Det viktigaste i stressrelaterade situationer är att kunna hantera dem på ett positivt sätt – att identifiera och fånga in drivkraften i dem och sålla bort det onödiga. Någonting som dock är lättare sagt än gjort. Vid långvariga tillstånd kan stress orsaka utmattningssyndrom.

Stress är mer förekommande bland kvinnor än män. Den högsta siffran konstateras bland 18–29-åringar, där var fjärde person känner sig stressad. Stress har ökat i denna åldersgrupp jämfört med tidigare undersökningar. Stress avtar dock med stigande ålder. Den genomsnittliga hallänningen visar sig vara något mindre stressad jämfört med riksgenomsnittet. Denna skillnad är påtaglig hos åldersgruppen 30–44 år.

Figur 3. Andel av befolkningen (%) i Halland och Hallands kommuner som upplever sig vara stressade.

Det finns inga stora skillnader i stress när kommunerna jämförs med genomsnittet för Halland. En skillnad kan konstateras mellan kvinnorna i Halmstad och i Laholm, där de sistnämnda upplever sig mindre stressade.

Sömn

Sömnstörningar är ett mycket vanligt besvär som förekommer vid en rad psykiatriska och somatiska sjukdomar. Sömnbehovet varierar mellan individer och ålder, men alla behöver sömn för att hjärnan och kroppen ska få återhämta sig. 27 Vuxna sover vanligen mellan sex och nio timmar per natt. Enstaka nätter med sömnbesvär betraktas inte som farligt, givet att det inte upprepas och blir en del av vardagen. Vid upprepade långvariga sömnbesvär kan det få till följd att både vardagslivet och det allmänna tillståndet påverkas.

Var tredje man och nästan varannan kvinna i Halland upplever sömnsvårighet. Sömnbesvär ökar med stigande ålder. Det finns inga större skillnader mellan Halland och riket och inte heller jämfört med tidigare undersökningar i Halland. På motsvarande sätt upplever kvinnorna i högre utsträckning svåra sömnbesvär än män, men återigen finns inga större skillnader mellan Halland och riket.

Figur 4. Andel av befolkningen (%) i Halland och Hallands kommuner med svåra sömnbesvär.

Det finns inga stora skillnader i svåra sömnbesvär när kommunerna jämförs med genomsnittet för Halland. När kommunerna jämförs med varandra konstateras minst sömnbesvär i Kungsbacka, båda könen inräknade. Kvinnor i Varberg utrycker sömnbesvär i något högre grad än kvinnor i de andra kommunerna.

Självmord

Självmord, eller suicid, är den medvetna handlingen att ta sitt eget liv. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) tar cirka 800 000 människor sitt liv varje år, och bland 15–29-åringar är suicid den näst vanligaste dödsorsaken världen över. I Sverige är det fler män än kvinnor som begår självmord, däremot är självmordsförsök vanligare bland kvinnor än män. 28

Resultat
Bland befolkningen i Halland är det 3 procent som svarat att de någon gång allvarligt övervägt att ta sitt liv. Dessa tankar är mer vanligt förekommande hos den yngre åldersgruppen (18–29 år) men avtar betydligt med stigande ålder. Mönstret Resultat är likvärdigt riksgenomsnittet. När det gäller egenrapporterade självmordsförsök är denna siffra 3 promille hos männen och 1 promille hos kvinnorna i Halland. Det finns en minskning av självmordsförsök bland kvinnor när den aktuella Kvinnor upplever psykisk ohälsa i större utsträckning än män. studien jämförs med de tidigare undersökningarna i Halland (1 promille kontra 8 promille). Andelen som genomfört ett självmordsförsök är lägre i Halland jämfört med riksgenomsnittet.

Komplexitet

Komplexiteten och den multifaktoriella aspekten av psykisk ohälsa återspeglas när olika frågor om besvär och symtom relateras till nedsatt psykiskt välbefinnande. Exempelvis visar resultatet att var fjärde hallänning som har nedsatt psykiskt välbefinnande också har dålig allmän hälsa. Och att var femte person med upplevd sömnsvårighet också har haft självmordstankar. Vidare svarar omkring 40 procent av de tillfrågade att de känner sig stressade samtidigt som de också upplever ängslan, oro och/ eller ångest. Resultaten är tämligen identiska mellan könen. Beaktandet av bakgrundsvariabeln utbildningsnivå i analysen uppvisar att personer med kortare utbildning drabbas av psykisk ohälsa i större utsträckning än de med lång utbildning. Detta mönster är identiskt för de flesta av indikatorerna för psykisk ohälsa, vilka har studerats i den aktuella rapporten. Denna komplexa bild förekommer oavsett geografisk tillhörighet – Halland eller riket i sin helhet.

Anmärkningsvärt

Besvär eller symtom av svår ångest har fördubblats bland 18–29-åringar i Halland. Varannan hallänning svarar också att de har besvär av ängslan, oro och ångest. Resultatet visar också att kvinnor är mer drabbade än män vad gäller såväl stress och sömnsvårigheter som ängslan, oro, ångest och även svår ångest.