Halland har sedan lång tid tillbaka haft en längre medellivslängd än genomsnittet för Sverige. En lång medellivslängd och en låg dödlighet i hjärtsjukdomar har bidragit till att ge regionen en hälsosam profil i Sverige. De flesta nationella undersökningar har dessutom belyst den goda hälsan i Halland ur andra synvinklar såsom god allmän hälsa, hög livskvalitet och sunda levnadsvanor. De senaste nationella studierna har dock påvisat att den psykiska ohälsan i landet ökar, särskilt bland unga och kvinnor, samt att den ojämlika hälsoutvecklingen inte har stannat av som man hade önskat sig. Halland är inget undantag utan liknande mönster syns även här. Region Hallands aktuella kartläggning som bygger på underlag från den nationella enkätundersökningen Hälsa på lika villkor 2018 uppvisar en del intressanta fakta i såväl positiva som negativa avseenden.

God hälsa i Halland

Halland uppvisar bättre siffror än riksgenomsnittet i de flesta av hälsoindikatorerna.

Utmaningar

Människor utan arbete eller med kort utbildning uppvisar större ohälsa än människor i arbete eller med lång utbildning.

ORGANISATION OCH PLANERING

Staffan Carlsson (Social hållbarhet)
Ingela Richardson (Stab, Kommunikationsavdelningen)
Amir Baigi (FoU Halland)

DATABEARBETNING OCH ANALYS

Sasa Pejicic
Urmas Kömmits
Daniel Karlsson
Amir Baig

FÖRFATTARE

Amir Baigi (red)
Halland i perspektiv
Värk och smärtor

Staffan Carlsson & Janet Harrysson
Hälsa – mål och strategier

Helena Morténius
Psykisk ohälsa

Karin Jansson & Camilla Karlsson
Tillit, sociala relationer och trygghet

Staffan Carlsson
Tandhälsa – diabetes – högt blodtryck

Susanne Johansson
Astma – allergi
Övervikt och fetma

Monica Svensson, Janet Harrysson
& Susanne Johansson
Levnadsvanor

Thomas Niedomysl & Jessica Berntsson
Den ojämlika hälsan
Hälsogeografi

KONCEPT

Region Halland

FORMGIVNING

Oh My

BILDER

Folio, Unsplash, Shutterstock

TRYCK

Danagård Lito

UPPLAGA

1 500 exemplar

ANSVARIG UTGIVARE

Region Halland

Psykisk ohälsa

En av vår tids största samhällsutmaningar är den psykiska ohälsan, delvis på grund av dess omfattning men också för det lidande som den utgör för de som drabbas. Frågan berör hela samhället på flera plan. Det blir därför en gemensam framtidsutmaning. ”Det som behövs är en samlad långsiktig strategi med tydliga resultatmål”, menar Kerstin Evelius, den nationella samordnaren för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa, i sitt slutbetänkande 1 . Denna strategi behövs på både nationell, regional och lokal nivå.

Varannan hallänning har lättare besvär av ängslan, oro och ångest. Hur kan vi tidigt identifiera tecken på detta för att det inte ska gå för långt? Hur lyfter vi det i dagliga diskussioner på skola, arbetsplats eller i hemmet? Vi behöver gemensamt skapa strategier och resultatmål i samhället runt frågan om psykisk ohälsa; Vem tar första steget? Vilka planer finns i dag på regional- och lokal nivå?

Vi behöver arbeta med en gemensam målbild och samverkansstruktur om den psykiska ohälsan. Fler aktörer som tillsammans arbetar med att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa genom tidiga insatser och hjälp till självhjälp är grundläggande i sammanhanget.

Brist på tillit och otrygghet

Andelen i åldersgruppen 18–29 år med brist på tillit visar en negativ utveckling både jämfört med tidigare studier och i jämförelse med samma åldersgrupp i riket. I denna grupp ser vi också de största skillnaderna mellan könen. Forskning visar att tillit påverkas av en så kallad generationseffekt. Dagens yngre generationer har lägre tillit än tidigare generationer vid samma ålder. Vad har förändrats i samhällets förutsättningar som kan förklara utvecklingen? Vad innebär den negativa utvecklingen av tillitsbrist hos unga vuxna för Halland?

Vidare upplever en större andel kvinnor en ökad rädsla för att gå ut ensamma. Otrygghet är en komplex fråga som inte enbart kan förklaras av den faktiska brottsnivån. Vad innebär det när vi planerar för insatser som ska vara trygghetsskapande? Både tillit och trygghet är komplexa frågor med många sammanlänkade påverkansfaktorer och orsakssamband. Enstaka 11 insatser och enkla förklaringar kan inte på ett grundläggande sätt vända den negativa utvecklingen i frågan. Vilken roll spelar detta faktum när vi planerar de insatser som ska främja tillit och öka den upplevda tryggheten?

Den ojämlika hälsan

Hälsan är ojämnt fördelad, även i en region med god hälsa som Halland. Med facit i hand kan vi konstatera att den aktuella kartläggningen Så mår vi i Halland kan understryka detta faktum. Vi kan exempelvis påvisa att lägre socioekonomisk status i betydande omfattning är sammankopplat med en lägre självskattad hälsa och fler symtom samt med högre risk för sjukdomar. Hur kan vi minska gapet mellan olika sociala grupper till det bättre?

Framgångsfaktorer för ett mer välmående Halland

Hallänningen upplever en god allmän hälsa och en god tandhälsa, röker i betydligt lägre utsträckning än förr och är fysiskt aktiv. Hur ska dessa goda egenskaper främjas framöver? Hur ska stillasittande förebyggas? Hur kan vi tillsammans skapa ett mer rörelsevänligt samhälle som inbjuder till daglig fysisk aktivitet och minskat stillasittande?

Vi har konstaterat kopplingar mellan dålig tandhälsa, diabetes och högt blodtryck. Hur kan sambanden mellan dessa sjukdomar och hälsotillstånd beaktas när främjande och förebyggande insatser och arbete genomförs? Hur ska den riskabla alkoholkonsumtionen hos 18–29-åringar fortsätta att minska? Och slutligen, hur ska fetma förebyggas? En grundläggande och varaktig attityd läggs redan vid födelsen och barnstadiet. Hur kan BVC, familj, skola och samhället samverka i en gemensam plattform för att positiva effekter i frågan ska bli uppnåeliga?

Dessa skildringar och reflektioner förtjänar en grundläggande analys och seriösa insatser på flera nivåer i samhället för att befolkningens hälsa i Halland ska kunna bli ännu bättre i framtiden.

Folkhälsan har förbättrats de senaste decennierna men samtidigt har den psykiska ohälsan ökat och blivit ett stort samhällsproblem. De stora konsekvenserna är mycket kostsamma, inte bara i form av personligt lidande för den enskilde individen samt dennes anhöriga och närstående, utan också i samhällsekonomiska termer. Psykisk ohälsa stod, direkt och indirekt, för nästan fem procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) 2015 1 och utgjorde nästan hälften av alla sjukskrivningar i Sverige 2018. 2

Namnet Halland uppkom för första gången i mitten av 400-talet i den gotisk-romerska historikern Jordanes bok. Jordanes skrev om ”hallin”, när han hänvisade till befolkningen i den sydligaste delen av Halland 3 . Den första delen av namnet ”hall” eller ”häll” (en typ av platt klippa) uppträdde i Hovs Hallar, idag känd över hela landet, vilket ligger nära Bjärehalvöns nordligaste punkt. Uttrycket ”Halland” härrörde från flera stammar som bodde i södra Skandinavien, inklusive Hallin och Fervir. Den senare stammen identifierades allmänt som Fjäre regionens invånare, medan Hallin också allmänt ansågs hänvisa till ”häll” liksom till provinsen Hallands namn 4 . Gränserna för Hallands län var ursprungligen skapade av naturen 3 . Under långa perioder utgjorde hela södra Halland en enda provins som hette Lagaholm. Under andra perioder var Södra Halland uppdelad i Halmstads och Lagaholms provinser. Under 1800-talet fördubblades befolkningen i Halland 5 , trots stor intern och extern utvandring 6 . Jordbruksutvecklingen under senare delen av 1800-talet resulterade i en betydande ökning av produktiviteten i provinsen. Under denna epok omvandlades Halland till ett välmående jordbruks- och skogsbrukssamhälle 7 .

Jordbruk och fiske

Halland har behållit sin jordbruksidentitet mer än landet i övrigt, men jordbrukets betydelse har minskat i modern tid. Historiskt sett har Hallands största fiskeområde varit Kattegatt8, 9 . Rationaliseringen av jordbruket under senare delen av 1800-talet ledde till en förbättring av jordbrukarnas ekonomiska ställning 1 . 14 Transporten förbättrades efter mitten av 1800-talet. Handel och sjöfart, de viktigaste sektorerna i städerna, utvecklades till följd av förbättrade marknader, särskilt handeln med spannmål och träprodukter 3 .

Hälso- och sjukvård i Halland

Inrättandet av Hallands länsråd 1863 hade en betydande inverkan på hälsovårdsutvecklingen i Halland. Under perioden 1890-1910 utökades resurserna för hälso- och sjukvård samt för de anslutna sociala tjänsterna 3 . I dag finns det stora och moderna sjukhus i Halmstad, Varberg och Kungsbacka.

Utbildningssystemet i Halland

Utvecklingen av det statliga utbildningssystemet i Halland har under de senaste hundra åren följt nationella standarder och föreskrifter. Idag är andelen individer i regionen med akademisk utbildning något lägre än riksgenomsnittet.

Utvandring från Halland

Befolkningsökningen och dåliga skördar under slutet av 1860-talet tvingade många invånare i Halland att ansluta sig till den stora utvandringsvågen. Utvandrarna åkte först till Danmark men flyttade så småningom till USA. Från 1880-talet hade Halland den största andelen av utvandrare från Sverige. Under 1910 gick 90 procent av emigranterna från Halland till USA10. I dag är andelen inflyttade till Halland större än andelen utflyttade.

Industrin i Halland

Industrialiseringen kom sent till Halland vilket kan förklara den traditionellt låga andelen industriarbetare 11 . År 1900 bodde bara 20 procent av Hallands totala befolkning i stadsområden. På den halländska landsbygden försörjde sig de flesta på jordbruk, spannmålsproduktion, boskapsuppfödning och fiske, den högsta siffran i hela landet 12 .

Förväntad livslängd och dödlighet i Halland

I dag har befolkningen i Halland en livslängd på 82,7 år (män 80,8; kvinnor 84,5), vilket är den högsta i landet 13. En viktig bidragande orsak är en lägre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar jämfört med Sverige i stort.

Befolkningsutveckling

Befolkningsförändringar när det gäller antal personer som bor i ett område mäts bland annat genom nettoflyttningar, det vill säga skillnaden mellan antalet in- och utflyttare. Halland har under de senaste 20 åren haft en betydligt mer positiv utveckling än övriga län i Sverige. I genomsnitt växte den halländska befolkningen årligen med 4,0 inflyttare per 1000 invånare. Det är klart högre än övriga län. Utöver en positiv nettoflyttning till Halland redovisas även ett mindre födelseöverskott för så gott som alla år de senaste 20 åren. Befolkningen i Halland har ökat från cirka 275 000 invånare år 2000 till cirka 330 000 invånare 2018. De flesta hallänningar bor utmed kusten och i, eller i närheten av, kommunernas huvudorter och det är också där befolkningstillväxten framförallt ägt rum 14 .

Begreppet Hälsa har i modernt västerländskt språkbruk fått en allt bredare betydelse. Gränsdragningen mellan begrepp som välbefinnande, livskvalitet och välstånd kan vara otydlig och ibland svår att urskilja. Redan 1946 definierade Världshälsoorganisationen WHO hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro av sjukdom eller svaghet” 15 . Ända sedan dess har begreppet varit föremål för diskussion och efter olika internationella konferenser och kongresser har det framställts med allt fler nyare nyanser och betydelser 16 .

Hälsa i ett brett perspektiv

Människor i hela Europa lever längre för varje ny generation, men ett förändrat sjukdomsmönster i befolkningen är tydligt och ojämlikheten i världshälsan ökar. Det finns därför behov av att skapa förutsättningar för såväl hälsofrämjande som förebyggande och behandlande insatser – både nu och i framtiden. När det gäller välbefinnande finns det olika definitioner på vad begreppet egentligen handlar om. Vad innehåller ett gott liv och på vilket sätt kan vi höja vår livskvalitet? I en definition av psykisk hälsa beskrivs att den innefattar emotionellt, psykologiskt och socialt välbefinnande vilket är i linje med ett salutogent perspektiv på hälsa och välbefinnande. Emotionellt välbefinnande innebär att en person är glad, lugn, på gott humör och nöjd med livet. Det psykiska välbefinnandet handlar om att ha positiva attityder till sig själv och en förmåga att bilda varma och förtroendefulla relationer. Socialt välbefinnande omfattar till exempel känslan av att integreras, accepteras eller av att vara delaktig i den egna vardagen.

WHO:s 53 europeiska medlemsländer, WHO Regional Office for Europe, har märkt att de faktorer man tittar på när man mäter hälsa behöver breddas till att också handla om social tillhörighet, inkludering och trygghet. Därför har de gemensamt tagit fram ett övergripande policyramverk för hälsa och välbefinnande, Hälsa 2020, som stöder detta arbete. De två övergripande strategiska målen för Hälsa 2020 är att förbättra hälsan för alla och minska ojämlikhet i hälsa. För att lyckas vända den negativa trenden menar de att en viktig insats är att förbättra ledarskapet och delaktigheten i styrning av hälsa. Ojämlikhet i hälsa har sin grund i de förhållanden i samhället som människor föds, växer upp, arbetar och åldras i. Dessa är de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa. Det finns också socioekonomiska faktorer, som utbildning, arbete och inkomst. Dessa påverkar människors hälsa under hela livet 17 . Jämlikhet är ett fokus som tydligt återkommer i FN:s 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Ett av åtagandena från världens länder är att bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder 18 . Samtidigt väntar nya utmaningar i Europa och hela världen, eftersom demografiska, epidemiologiska och miljömässiga förändringar ständigt pågår.

Hälsa i ett nationellt perspektiv

Sverige är ett av de rikaste och mest välmående länderna i världen. Trots det finns det stora skillnader i hälsa mellan olika grupper. Det som är mest oroande är att dessa skillnader ökar. Att minska hälsoklyftorna i Sverige är därför en av vår tids stora utmaningar. I en svensk uppföljning av de rekommendationer som ingår i rapporten ”Closing the gap” utgår man från begreppet ”proportionell universalism”. Det innebär att åtgärder bör vara generella men anpassas, både i omfattning och i utformning, utifrån behov. Resultatet av uppföljningen visar att insatser för att minska den ojämlika hälsan görs – men inte i tillräcklig omfattning 19 . I juni 2018 antog den svenska regeringen nationella mål för folkhälsan. Det övergripande målet är ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor och att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation”. Till detta finns även åtta målområden, dessa ska tydliggöra vilka olika bestämningsfaktorer som är avgörande för att uppnå en god och jämlik hälsa i hela befolkningen 20 .

Hälsa ur ett halländskt perspektiv

Hallänningarnas hälsa är genomgående god, till och med bland den bästa i landet. 76 procent av männen i Halland och 72 procent av kvinnorna rapporterar att de har en god allmänhälsa. Motsvarande siffror för landet är 73 respektive 69 procent. Det finns dock skillnader mellan olika grupper i befolkningen, exempelvis om man ser till kön, socioekonomi, etnicitet, funktionsnedsättning, boendeområde, sexuell läggning eller ålder.

Region Halland har dels ett regionalt utvecklingsansvar för att samordna och leda processer som bidrar till regional utveckling, dels ett uppdrag att erbjuda befolkningen en god hälso- och sjukvård. För att främja hallänningarnas hälsa och förebygga ohälsa behövs en genomtänkt lokal och regional samverkan mellan olika aktörer. Vikten av insatser för god hälsa och minskade hälsoskillnader betonas i Region Hallands övergripande strategidokument Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 och Hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland 2017-2025 21, 22 . En god hälsa i befolkningen är en avgörande faktor för tillväxt, välfärd och social hållbarhet och därför prioriteras arbetet. Mål som anges i strategidokumenten är till exempel att öka kunskapen om befolkningens hälsa samt om insatser som minskar skillnader i hälsa, och att utifrån det arbeta förutsättningsskapande med de faktorer som bidrar till god hälsa. I Region Hallands strategier lyfts god hälsa fram som ett stort värde i sig, men även som en grundläggande förutsättning för att uppnå visionen om Halland som bästa livsplatsen 23 .

Delaktighet påverkar befolkningens hälsa

Dialog mellan invånare och förtroendevalda sker på olika sätt, i olika former och utifrån förtroendevaldas olika uppdrag. Tydligt är dock att delaktighet, medverkan och medskapande av invånarna i samhället skapar tillit, ökar effektiviteten av fattade beslut och påverkar befolkningens hälsa positivt. För att denna kunskap ska kunna tas om hand på ett bra sätt och bidra till positiva effekter bör den organiseras på ett systematiskt sätt i organisationen. Region Halland utvecklar invånardialoger som verktyg för ökad demokrati och delaktighet men även med syfte att förbättra hälsan generellt hos befolkningen.

Samhällsplaneringens roll för en god hälsa

Ett samhälles utformning och boendemiljöer påverkar välbefinnande, hälsa och den sociala fördelningen i samhället på flera sätt. Att bygga ett socialt hållbart samhälle betyder att man sätter människan i fokus. Hemmet, närområdet och förenings- och kulturlivet har stor betydelse för den sociala gemenskapen och för den upplevda hälsan, inte minst för den ökande andelen äldre i befolkningen. Trygghet i boendet och närmiljön är en annan betydelsefull faktor. I Halland sker ett omfattande arbete för att öka befolkningens välbefinnande och hälsa genom utvecklingen av infrastruktur, kollektivtrafik och samhällsplanering. Arbetet sker med såväl lokalt och regionalt som nationellt fokus.

Hälsa på lika villkor ett viktigt underlag

Med målet att bidra till en bättre och mer jämlik hälsa hos befolkningen utgör undersökningen Hälsa på lika villkor ett viktigt underlag inför beslut om främjande och förebyggande folkhälsoarbete i Halland. Regionstyrelsen och Region Hallands sex lokala nämnder har därför beslutat att den aktuella kartläggningen ska genomföras. Regiondirektören har gett verksamhetsområdet för Social hållbarhet och Forskning och Utveckling (FoU) Halland uppdraget att genomföra studien och sammanställa resultaten i en skriftlig rapport.

Den framlagda kartläggningen Så mår vi i Halland har som syfte att kartlägga hälsans och ohälsans utbredning i den halländska befolkningen över tid jämfört med riket i sin helhet.

Ur ”Teknisk rapport”; SCB 74

Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden februari–juni 2018 en enkätundersökning på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. I årets undersökning deltog Region Västmanland, Landstinget i Värmland, Region Östergötland, Landstinget i Kalmar län, Region Halland, Region Kronoberg, Region Gävleborg, Landstinget Dalarna, Region Gotland, Landstinget Blekinge, Region Jämtland, Västerbottens läns landsting, Region Västernorrland, Region Norrbotten, Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen med tilläggsurval. Denna rapport beskriver urvalet för Hallands län, dvs. det tilläggsurval som Region Halland beställt samt de urvalspersoner i det nationella urvalet som tillhör Hallands län.

Denna undersökning har genomförts i enlighet med ISO 20252:2012 Marknads-, opinions- och samhällsundersökningar vilket innebär att grundläggande kvalitetskrav har uppfyllts. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur befolkningen i Hallands län mår och lever. Populationen utgjordes av samtliga personer i Hallands län i åldern 16–84år.

Tilläggsurval Halland

Tilläggsurvalet bestod av två urval. Ett ordinarie tilläggsurval om 16 000 personer och ett extra tilläggsurval riktat till 16–18 åringar om 2 348 personer. Det totala antalet urvalspersoner, det vill säga tilläggsurvalet samt urvalspersoner från Hallands län i det nationella urvalet, var 19 692 personer. Det var totalt 8 221 personer som besvarade frågeblanketten, vilket var 41,9 procent av urvalet. Antalet webbsvar var 4 682 stycken eller 57,0 procent av de svarande.

Resultatet, i form av datafiler, levererades vecka 38 enligt överenskommelse. Undersökningsledare på SCB var Erika Bergentz och Michael Franzén var metodstatistiker. Folkhälsomyndighetens kontaktperson gentemot SCB var Malin Kark.

Omfattning

Population och urval
Populationen, det vill säga de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, utgjordes av samtliga personer i Hallands län i åldern 16–84 år. Den designvägda svarsandelen (exkl. det extra tilläggsurvalet), vilken tar hänsyn till att olika personer haft olika stor sannolikhet att komma med i urvalet, är 44,4 procent. Denna svarsandel kan ses som en skattning av den svarsandel som en totalundersökning skulle ha resulterat i. För att kunna dra ett urval från populationen skapades en urvalsram som avgränsade, identifierade och möjliggjorde koppling till objekten i populationen. Urvalsramen i undersökningen skapades med hjälp av data från Registret över totalbefolkningen (RTB), version 2017-11-30. Antalet personer i urvalsramen var 251 890.

Det nationella urvalet drogs först genom ett obundet slumpmässigt urval (OSU). Urvalsramen för det ordinarie tilläggsurvalet stratifierades på kommun, kön och ålder. Totalt bildades 48 strata. En negativ samordning gjordes med det nationella urvalet. Det innebar att 1 344 personer i det nationella urvalet som tillhörde Hallands län inte kunde dras i det ordinarie tilläggsurvalet. Från urvalsramen drogs sedan ett slumpmässigt urval om 16 000 personer. För det extra tilläggsurvalet stratifierades urvalsramen vidare på kommun, kön och ålder 16-18 år, totalt 12 strata. Från urvalsramen drogs sedan ytterligare 2 348 personer i dessa strata. Det extra tilläggsurvalet var negativt samordnat med de två tidigare urvalen. Urvalsstorleken bestämdes av Region Halland. Innan frågeblanketten sändes ut gjordes en identifikationskontroll av personerna i urvalet mot befolkningsdata för att ta fram aktuella adressuppgifter. Vid identifikationskontrollen och under insamlingsfasen framkom det att 66 personer inte längre tillhörde populationen utan utgjorde så kallad övertäckning. De vanligaste orsakerna till övertäckning var att personerna emigrerat eller avlidit.

Frågor/Variabler

Folkhälsomyndigheten utformade frågorna i frågeblanketten. Därefter genomfördes en snabbgranskning av mätteknisk expertis i syfte att minska risken för mätfel. Granskningen genomfördes enbart på de frågor som var nya för i år. Frågor som funnits med tidigare år har redan granskats av mätteknisk expertis. Grundläggande för bra kvalitet i en undersökning är kvaliteten på de data som samlas in. För att säkerställa att frågorna fungerar så bra som möjligt och enligt intentionerna har därför blanketten 98 genomgått en granskning. Frågeblanketten bestod av 64 numrerade frågor. Flera av dem hade delfrågor, vilket genererade totalt 105 frågor. Frågorna handlade bland annat om hälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning samt trygghet och sociala relationer. Förutom de variabler som samlades in via frågeblanketten hämtades ett antal variabler från register.

Datainsamling

Frågeblanketterna skickades ut med post. I ett informationsbrev ombads personen att besvara frågorna och skicka svaret till SCB. Det första utskicket bestod av ett informationsbrev med inloggningsuppgifter. I samband med utskicket av frågeblanketterna och även i samband med påminnelserna fick samtliga uppgiftslämnare information om att enkäten även gick att besvara på webben. De fick inloggningsuppgifter i form av ett användarnamn och ett lösenord och kunde sedan logga in via SCB:s hemsida. På webben fanns även möjligheten att besvara frågorna på engelska. Brevet med inloggningsuppgifter skickades ut den 2 mars 2018. Det första enkätutskicket genomfördes den 20 mars. Sedan skickades två påminnelser till dem som inte besvarat frågeblanketten. Ett påminnelsebrev skickades den 12 april. En påminnelse med ny enkät skickades den 2 maj. Insamlingen avslutades den 18 juni 2018.

I informationsbrevet kunde uppgiftslämnarna läsa om undersökningens bakgrund och syfte samt att undersökningen genomfördes i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och SCB. Informationsbrevet informerade också om att uppgifter hämtades från SCB:s register och att en avidentifierad datafil levererades till Folkhälsomyndigheten och respektive region. Brevet informerade även om personuppgiftslagen samt offentlighets- och sekretesslagen, att en nyckel ska sparas för att kunna göra uppföljande undersökningar och föra på registeruppgifter samt att det var frivilligt att medverka i undersökningen.

För att SCB ska kunna lämna ut data från en enkätundersökning krävs informerat samtycke av uppgiftslämnarna. Det innebär att de genom att besvara blanketten och skicka in den godkänner att deras svar kompletteras med de bakgrundsvariabler, och behandlas på det sätt, som beskrivs i informationsbrevet. Datainsamlingen genomfördes av Enkätenheten vid SCB. De enkäter som kommit in via post registrerades med hjälp av skanning. Kontroller har genomförts bland annat för att säkerställa att endast valida värden förekommer i materialet. Med valida värden avses här att orimliga värden kontrolleras men behålls i de fall där det visar sig att urvalspersonen faktiskt skrivit in/svarat med ett orimligt värde. Kontroll av att rätt person har besvarat 99 frågeblanketten har skett genom att svar på frågan om födelseår har jämförts med motsvarande registeruppgift. SCB kan ändå inte garantera att den utvalda personen själv besvarat frågeblanketten. Svarsdatafilen kompletterades med vikter för uppräkning till populationsnivå.

Bortfall

Bortfallet består dels av objektsbortfall, som innebär att frågeblanketten inte är besvarad alls, och dels av partiellt bortfall som innebär att vissa frågor i blanketten inte är besvarade. Om bortfallet skiljer sig från de svarande, med avseende på undersökningsvariablerna, så kan skattningarna som grundar sig på enbart de svarande vara skeva. För att reducera bortfallsskevheten har vikter beräknats med hjälp av kalibrering. Objektsbortfall kan bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att delta i undersökningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller att uppgiftslämnaren är förhindrad att medverka.

Viktberäkning och estimation

För varje svarande person (kallas objekt i fortsättningen) har en vikt beräknats. Syftet med detta är att kunna redovisa resultat för hela populationen och inte bara för de svarande. Vikten kallas därför även för uppräkningstal. Vikterna har beräknats utifrån urvalsdesignen samt antaganden om objektsbortfall och täckningsfel. Beräkningen gjordes med hjälp av ett av SCB egenutvecklat SASmakro (ETOS). Vikterna i denna undersökning kan beskrivas med formeln:

wk = dk . vk
där wk = vikt/uppräkningstal för objekt k
dk = designvikt för objekt k
vk = kalibreringsvikt för objekt k baserad på hjälpinformation

Designvikten är den del av vikten som beror på urvalsdesignen. Vid bortfall kan det vara så att vissa grupper av urvalet svarar i större utsträckning än övriga, till exempel kan kvinnor svara i högre grad än män. Om de grupper som svarat i högre grad har en annan fördelning på undersökningsvariablerna än övriga kan detta ha en snedvridande effekt på resultatet. För att kompensera för detta har kalibreringsvikter använts (se bilaga för mer detaljer). Vikterna bygger på antagandet att ramen återspeglar populationen väl och därmed att över- och undertäckningen är försumbar. För en mer utförligare beskrivning av kalibreringsestimatorn, se Lundström och Särndal (2001): Estimation in the Presence of Nonresponse and Frame Imperfections, Statistics Sweden. 100 Vikterna/uppräkningstalen multipliceras med objektens variabelvärden för att skapa statistikvärden gällande för populationen. Om vikterna inte används så kan resultaten bli helt missvisande. Vikterna kompenserar för objektsbortfallet men inte för det partiella bortfallet. För beräkning av skattningar av totaler används följande formel:

=∑Y r wk yk ˆ
där wk = vikt/uppräkningstal för objekt k
yk = variabelvärde för objekt k
och summering sker av de svarande r.

Vikten kalvikt samt kalvikt_extra i svarsdatafilen, motsvarande wk ovan, ska användas vid framtagning av resultat.

Statistikens tillförlitlighet

Ramtäckning
Täckningsfel, under- och övertäckning, innebär att urvalsram och population inte helt stämmer överens. Undertäckning innebär att vissa objekt som ingår i populationen saknas i urvalsramen. Övertäckning innebär att objekt som inte ingår i populationen ändå finns i urvalsramen. Ett sätt att minska täckningsfelen är att ha bra och uppdaterade register. Registret över totalbefolkningen (RTB) bedöms vara av god kvalitet och bra uppdaterat. I denna undersökning visade sig 66 personer utgöra övertäckning. Det var personer som avlidit eller flyttat utomlands. Någon undertäckning har inte observerats, men undertäckning är vanligtvis svårare att upptäcka än övertäckning.

Beskrivning av datafil

Statistiska mått
Materialet lämpar sig bäst att redovisas som totaler eller procentuella andelar för hela målpopulationen eller fördelat på olika redovisningsgrupper 75, 76 .

Jämförbarhet

Jämförbarhet över tid
SCB har genomfört den nationella undersökningen åt Folkhälsomyndigheten (tidigare Statens folkhälsoinstitut) årligen sedan 2004. Undersökningarna genomfördes på ungefär liknande sätt med avseende på urvalsmetod, urvalsstorlek, insamlingsmetod och antal påminnelser. Dock genomfördes en del experiment 2011 och 2012, vilket innebar att olika kontaktstrategier användes för olika grupper dessa år. 2013 gjordes en förändring jämfört med tidigare år då ett förbrev skickades ut och den sista 101 (tredje) påminnelsen togs bort. Dock skickades en tredje enkätpåminnelse ut till enbart en del av urvalet 2013. Därefter har enbart två påminnelser skickats ut. 2016 gjordes ytterligare ett experiment där ordinarie strategi med förbrev jämfördes med webboffensiv strategi (istället för förbrev skickades ett missiv med inloggningsuppgifter). Ingen signifikant skillnad gällande svarsfrekvens fanns mellan de båda strategierna och eftersom webboffensiv strategi är ekonomiskt lönsam valdes denna strategi i 2018 års undersökning. 2015 och 2016 gjordes relativt många förändringar i frågeblanketten då flera frågor togs bort och en del frågor lades till. Tidigare år och inför 2018 har enbart ett fåtal frågor ändrats mellan de olika åren. Folkhälsomyndigheten för dokumentation över vilka frågor som återkommit respektive tagits bort de olika åren.

Sekretess och utlämnande

SCB har gjort en intern sekretessprövning för utlämnandet av data på mikronivå.

Geografiskt Informationssystem över Sociodemograf

Demografiska Statistikområden (DeSO) kan användas för att följa upp segregation och socioekonomiska förhållanden 77 .

3 modeller av DeSO

SCB föreslår att tre olika modeller, alla baserade på DeSO, används för att följa upp segregation och socioekonomiska förhållanden. Modellerna kompletterar varandra genom att de kan visa segregation i olika dimensioner.

I den första modellen används DeSO-indelningen som den är. Det ger möjligheten att redovisa variabler på låg nivå (befolkningsgrupper på mellan ca 600 och 3 000 individer) så länge uppgifterna finns att tillgå i totalräknade register. När statistik redovisas på den nivån kan den dock i de flesta fall inte brytas ned på fler bakgrundsvariabler än kön utan att sekretessproblematik uppstår. Det är denna modell som har använts i den aktuella rapporten. Fördelen med att grunda förslaget på DeSO är att det är en rikstäckande indelning som summerar till kommuner och som är tänkt att vara beständig och hållbar över tid.