Den ojämlika hälsan

Hälsan är ojämnt fördelad. Flera folkhälso- och socialepidemiologiska studier har uppvisat en ojämn fördelning av hälsans bestämningsfaktorer. Det har konstaterats att lägre socialt skikt  i betydande omfattning är sammankopplat med en lägre självskattad hälsa samt med högre risk för sjukdomar och för tidig död. 

Sverige är ett av de länder i västvärlden som utmärker sig för att sedan lång tid tillbaka ha haft ett gott välstånd med en relativt rättvis fördelning av nationella resurser bland befolkningen. Under 1900-talet kom Sverige att utvecklas till en välfärdsstat med hög levnadsstandard. De senaste undersökningar som har gjorts tyder dock på att den sociala välfärden och hälsans utveckling fått en gynnsammare takt för högre sociala skikt jämfört med den övriga befolkningen. Sverige går i dag mot en växande obalans i hälsa, vilken på sikt kan medföra negativa konsekvenser för individen men också för välfärden i sin helhet. Den rådande situationen, och hur den ojämlika hälsan profilerar sig för olika utbildningsgrupper och arbetslösa i Halland, illustreras i figur 17 respektive figur 18. 

Det finns stora skillnader mellan personer med kort och lång utbildning när de olika hälsovariablerna studeras. Det är exempelvis mer än dubbelt så vanligt att en person med kort utbildning drabbas av diabetes, högt blodtryck eller röker. Uppenbarligen samvarierar alltså utbildning och hälsa, men exakt hur dessa hänger samman är inte helt enkelt att svara på. En viktig förklaring är att utbildningsnivå påverkar livssituationen i stort, till exempel genom bättre möjligheter på arbetsmarknaden vilket i sin tur påverkar hälsan. På motsvarande sätt kan hälsan ibland också påverka möjligheterna att uppnå en hög utbildningsnivå. 

Samspelet mellan utbildning, hälsa och situation på arbetsmarknaden får tydligt stöd i figur 18 där personer som är arbetslösa också uppvisar ett sämre hälsoläge. Återigen är orsakssambandet inte självklart. Exempelvis kan man vara arbetslös på grund av att man har dålig hälsa, men man kan också uppleva dålig hälsa på grund av att man saknar arbete. 

Figur 17. Samband mellan utbildningsnivån och faktorer av betydelse för hälsa.

Figur 18. Samband mellan arbetslöshet och faktorer av betydelse för hälsa.