Levnadsvanor

Fysisk aktivitet och inaktivitet har betydande effekter på människors hälsa och på folkhälsan i stort. Fysisk aktivitet definieras som all typ av kroppsrörelse som ger ökad energiomsättning, till exempel hushålls- och trädgårdsarbete, promenader och cykelturer, friluftsliv, lek, fysisk belastning i arbetet, gymnastik samt motion.63

Hälsofrämjande fysisk aktivitet förbättrar hälsan medan fysisk inaktivitet är en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Det är även viktigt att motverka långa perioder av stillasittande eftersom stillasittande i sig är en riskfaktor för hälsan, även bland personer som i övrigt är fysiskt aktiva. De positiva effekterna av fysisk aktivitet är välkända, till exempel förbättrad hjärtfunktion, starkare muskler, sänkta blodfetter, sänkt blodtryck och förbättrad blodsockerreglering. Även hjärnans funktion påverkas, bland annat med ökad stresstolerans, större välbefinnande och en sänkt ångestnivå. Vuxna rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter per vecka med en måttlig intensitet som gör att man blir varm och får ökad puls och andning. Alternativt 75 minuter per vecka med hög intensitet som innebär en ännu mer tydlig ökning av puls och andning. Denna rekommenderade aktivitet kan uppnås genom att;

HALLAND – RIKET

HALLANDS KOMMUNER

Figur 11. Andel av befolkningen (%) i Halland och Hallands kommuner som är fysiskt aktiva, minst 150 minuter i veckan*.

Omkring 6 procent av hallänningarna (fler män än kvinnor) uppger att de är stillasittande. I åldersgruppen 18–29 år är det något färre i Halland än i riket som är stillasittande. Resultatet för Halland är annars likvärdigt med riket i sin helhet. Det finns ett likvärdigt mönster av stillasittande i kommunerna i jämförelse med genomsnittet för Halland. Marginella skillnader förekommer kommunerna emellan.

Personer med lång utbildning är mer fysiskt aktiva jämfört med de som har kort utbildning (65 respektive 45 procent). Utbildningslängden verkar däremot inte spela någon större roll när stillasittandet studeras.

En stillasittande livsstil leder till negativa effekter på hälsa och välbefinnande och medför samtidigt stora samhällskostnader i form av sjukdomar och produktionsbortfall. Att skapa attraktiva och stödjande miljöer för fysisk aktivitet är en angelägen fråga, särskilt med ett ökande utbud av passiviserande underhållning. Det ska inte bara vara nyttigt att röra på sig, utan också, och framför allt, lättillgängligt, roligt och trivsamt.

En väl sammansatt och varierad kost har stor betydelse för hälsan. Både för att främja och bevara god hälsa och för att förebygga sjukdomar. Det är helheten i kosten som är viktig, och det går att äta bra på många olika sätt. 65 Exempel på mat som både innehåller bra näringsämnen och som bidrar till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt, typ 2-diabetes och cancer är fullkornsprodukter, grönsaker, baljväxter, frukt, nötter eller fisk. Mat som i stället bidrar till mindre näring är läsk, godis och bakverk, som alla innehåller mycket socker. För mycket salt mat, charkprodukter och rött kött kan också leda till att risken för sjukdom ökar.

Ohälsosamma matvanor har större betydelse för befolkningens hälsa än till exempel högt blodtryck, blodfettsrubbning, högt blodsocker eller fetma. 66

I undersökningen Hälsa på lika villkor definieras hälsosamma matvanor utifrån frågor om hur ofta vi äter grönsaker och rotfrukter, frukt och bär samt fisk och skaldjur. Det finns också en fråga som rör konsumtionen av läsk, saft och andra sötade drycker. I undersökningen tas ingen hänsyn till energiintag, det vill säga den totala mängden mat, som också är en viktig del. Personer med ett för högt energiintag har dock ofta även en ohälsosam sammansättning av sin kost.

HALLANDS KOMMUNER

Figur 12. Andel av befolkning (%) i Halland och Hallands kommuner som äter för lite frukt och grönsaker.

Tobak, alkohol och narkotika står för en stor andel av orsakerna till ohälsa, sjukdom och för tidig död. I Sverige är tobak den näst största riskfaktorn för tidig död och skador, efter högt blodtryck. Riskabel alkoholkonsumtion är den femte största riskfaktorn för män 67 . Det finns många olika produkter som innehåller tobak, till exempel cigaretter, snus, vattenpipstobak och tuggtobak. 68 Tobaksrökning ökar risken för ett flertal sjukdomar, däribland flertalet cancersjukdomar, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, samt sjukdomar och infektioner i andningsorganen. 69

Alkohol är det vanligaste berusningsmedlet i Sverige och så ser det ut även i andra västländer. Alkohol kan ge upphov till skador på både kort och lång sikt. Akuta effekter kan vara olyckor till följd av berusning samt våldssituationer. Exempel på långsiktiga skador är skador i de inre organen och beroendeproblematik. Närmare 30 000 personer per år vårdas i hälso- och sjukvården i Sverige på grund av en alkoholrelaterad orsak medan nästan 2 000 avlider med någon alkoholrelaterad diagnos 70 .

Narkotikabruk medför ökade risker för skador ur både ett medicinskt och ett socialt perspektiv. Sjukligheten och dödligheten är mycket större bland narkotikaanvändare jämfört med övriga befolkningen i motsvarande åldrar. Vårdbehov till följd av narkotikabruk har ökat under de senaste fem åren. Vårdbehoven kan handla om missbruksbehandling, vård för avgiftning, vård för psykiatriska problem som uppkommit till följd av missbruket och vård för andra skador till följd av narkotikabruket. 71

Problem med spel om pengar är en folkhälsofråga. Spelproblem har samband med psykisk ohälsa såsom depression, ångest, riskkonsumtion av alkohol, användning av narkotika, sömnsvårigheter, självmordstankar och självmordsförsök. Spelproblem ger även sociala problem som skilsmässor, våld, kriminalitet med mera. Problem med spel om pengar leder även till ekonomiska problem, till exempel skuldsättning och svårighet att betala räkningar. Problemen drabbar dem som spelar, men också deras familjer, vänner och samhället i stort. Därför behöver spelproblemen förebyggas och behandlas både på individ- och befolkningsnivå. 72 För att begränsa skadliga effekter av användningen av alkohol, tobak, narkotika och spel anses generella åtgärder som riktar sig mot hela befolkningen vara både kostnadseffektiva och ha en gynnsam effekt. Exempel på generella åtgärder kan vara skatter och begränsningar i tillgänglighet. Tillsammans med de generella åtgärderna behövs även förebyggande och behandlande insatser specifikt. 73

HALLAND – RIKET

HALLANDS KOMMUNER

Figur 13. Andel av befolkningen (%) i Halland och Hallands kommuner som röker dagligen.

HALLAND – RIKET

HALLANDS KOMMUNER

Figur 14. Andel av befolkningen (%) i Halland och Hallands kommuner som rapporterar att de snusar.

Riskkonsumtion definieras som 14 standardglas för män och 9 standardglas för kvinnor per vecka. Standardglas: Motsvarar 50 cl folköl eller 10–15 cl vin eller 33 cl starköl (5%) eller 5–8 cl starkvin alternativt 4 cl sprit.

Riskabel alkoholkonsumtion har minskat betydligt bland 18–29-åringar. Samtidigt ökar den hos 45–64-åringar.

HALLAND – RIKET

HALLANDS KOMMUNER

Figur 15. Andel av befolkningen (%) i Halland och Hallands kommuner med riskabel alkoholkonsumtion.

Det finns skillnader i utbildningsnivå och i om man någon gång har använt hasch eller marijuana. Personer med lång utbildning är överrepresenterade bland de som uppger sig ha testat någon av drogerna.

HALLAND – RIKET

HALLANDS KOMMUNER

Figur 16. Andel av befolkningen (%) i Halland och Hallands kommuner som har använt hasch eller marijuana någon gång.

Riskabla spelvanor handlar om att ha svårt att kontrollera hur mycket pengar och tid man lägger på att spela om pengar.

HALLAND – RIKET