Hälsogeografi

Olika geografiska områden kan uppvisa stora variationer i hälsa. Därför är kartläggningar av befolkningens hälsa ett viktigt verktyg för att förstå både varför hälsan varierar och hur man kan arbeta för att förbättra den. Ofta beror geografiska variationer i hälsa på segregation, det vill säga att grupper av människor med olika förutsättningar (till exempel ålder, inkomst, utbildning) tenderar att bo i skilda områden och att sådana förutsättningar är kopplade till hälsa. Men det kan också handla om andra förutsättningar såsom tillgänglighet till vård eller andra yttre faktorer.

I den följande kartläggningen av hälsa/ohälsa har ett antal frågor valts ut. Dessa frågor speglar hälsosituationen ur varierande perspektiv och representerar totalt sett 127 geografiska områden i Halland. Vissa områden har slagits samman med närliggande områden så att antalet respondenter i varje presenterat område inte understiger 30 respondenter.

Självskattad allmän hälsa

De allra flesta hallänningar upplever att de har en god hälsa. Samtidigt finns det vissa skillnader mellan kommunerna. Kungsbacka har länets högsta värden medan de flesta av de andra kommunerna ligger på ungefär samma nivå. Hylte sticker dock ut negativt från övriga, även om skillnaderna mellan kommunerna inte är anmärkningsvärt stora. Ser man istället till områden inom kommunerna är skillnaderna desto större. Fyra geografiska områden sticker ut med särskilt god hälsa, där i genomsnitt nio av tio svarande upplever sin hälsa som god. Av dessa fyra områden återfinns två i Kungsbacka (Särö-Vallda Sandö och Bukärrs Centrum), ett i Varberg (Tvååker landsbygd – Himle) och ett i Halmstad (Brogård). Dessvärre finns det också områden som sticker ut med upplevd dålig hälsa. I fem områden är det färre än sex av tio som upplever sin hälsa som god (Laholm: Veinge landsbygd; Varberg: KungsäterSkällinge; Halmstad: Kvibille-Sennan; Kungsbacka: Östra VillastadenGårdskulla; Falkenberg: Älvsered).

Figur 19. Andel av befolkningen (%) med god allmän hälsa.

Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ5)

Psykisk ohälsa har under senare år fått allt mer uppmärksamhet, och det är inte särskilt konstigt med tanke på att psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro i Sverige. I Halland är det enligt enkätsvaren mer än en av tio personer som lider av nedsatt psykiskt välbefinnande. I åtta områden i Halland är det fler än var fjärde respondent som har ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Av dessa återfinns tre i Varberg (Kungsäter-Skällinge, MariedalTranelyckan och Breared), två i Kungsbacka (Hanhals-Fjärås och Centrala Kungsbacka), två i Falkenberg (Centrum och Nordöstra) samt ett i Halmstad (Andersberg).

Det är dock inte i alla områden som den psykiska ohälsan är lika framträdande. I sju områden i Halland uppger färre än var tjugonde respondent att de har nedsatt psykiskt välbefinnande.

Figur 20. Andel av befolkningen (%) i Halland med nedsatt psykiskt välbefinnande.

Brist på tillit

Att känna att man kan lita på sina medmänniskor torde vara en av de viktigaste faktorerna i ett väl fungerande samhälle. I enkäten ställdes frågan om respondenten anser att ”man i allmänhet kan lita på de flesta människor”. De som kryssade i ja-alternativet kan sägas ha tillit och de som kryssade i nej-alternativet kan sägas ha brist på tillit. Resultaten i kartan pekar på stora skillnader mellan kommunerna. Inom kommunerna är det tre områden som sticker ut, där en stor andel – något fler än hälften – upplever brist på tillit. Två av dessa områden finns i Halmstad (Andersberg och GustavsfältLinehed-Östergård) och ett i Varberg (Sörse). Samtidigt finns det områden i såväl Halmstad som Varberg som utmärker sig på ett mer positivt sätt. I Halmstad upplever färre än var tionde respondent i Haverdal-Steninge och Brogård att man i allmänhet inte kan lita på de flesta människor och motsvarande andel finns i Varbergsområdena Träslövsläge nordvästra och MariedalTranelyckan. Även i Falkenberg finns det områden (Slätten och Ätran/Fegen) med motsvarande höga tillit. Allra mest positiv tycks tilliten i Särö-Vallda Sandö (Kungsbacka) vara. Där får man i genomsnitt fråga 20 människor för att hitta en person som inte har god tillit.

Figur 21. Andel av befolkningen (%) i Halland som upplever brist på tillit.

Otrygghet

Att kunna känna sig trygg i det samhälle man bor i är något som är centralt för att kunna leva ett gott liv. I enkäten ställdes frågan ”Händer det att du avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad?” och de respondenter som svarade jakande (ibland eller ofta) har kategoriserats som att de känner otrygghet.

Dessvärre visar resultaten att drygt en fjärdedel av hallänningarna känner sig otrygga. Bland kommunerna finns en relativt stor spridning. Skillnaderna är mycket stora mellan kvinnor och män (visas ej i kartan). Av de svarande kvinnorna i Halland känner 43 procent otrygghet, men bland männen är siffran 10 procent. Kartan indikerar att de som bor på landsbygden generellt sett känner lägre grad av otrygghet jämfört med de mer centrala områdena. Två centrala områden sticker ut från övriga. I området Gustavsfält-Linehed-Östergård (Halmstad) är det nästan sex av tio svarande som känner otrygghet och i Brunnsberg-Lugnet (Varberg) är det fem av tio.

Återigen är det värt att uppmärksamma könsskillnaderna i upplevd otrygghet. Stora könsskillnader i otrygghet på områdesnivå är uppmätta för BrunnsbergLugnet (Varberg), Anneberg-Hjälmared (Kungsbacka) och Slätten (Falkenberg). Bland de tio områden med lägst otrygghet återfinns fem i Falkenbergs kommun där Köinge-Okome och Älvsered där färre än en person av tio upplever otrygghet. Liknande låga andelar återfinns också i Norra Halmstads omland.

Figur 22. Andel av befolkningen (%) i Halland som känner otrygghet

Fysisk aktivitet

Enligt Folkhälsomyndigheten är stillasittande en riskfaktor för flera sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, men också för förtida död. Konsekvensen blir att vården i ökande utsträckning möter patienter som kunnat undvika ohälsa genom fysisk aktivitet. Om denna negativa trend skulle vändas kommer det innebära stora besparingar, såväl ekonomiskt som i mänskligt lidande. Det positiva här är att det faktiskt inte krävs särskilt mycket för att nå resultat.

Kartbilden visar på en tämligen brokig bild av den fysiska aktiviteten i Halland, även om det ser ut som att befolkningen är mer fysiskt aktiv utmed kusten och mindre aktiv i inlandet. Sett på områdesnivå inom kommunerna är det framför allt i delar av Kungsbacka, Varberg och Halmstad där befolkning tycks röra på sig särskilt mycket. Allra mest aktiva är man i Mariedal-Tranelyckan (Varberg) där nästan nio av tio respondenter är tillräckligt fysiskt aktiva för att det ska få tydliga hälsofrämjande effekter.

De områden där man rör sig minst förekommer, som redan nämnts, företrädesvis i inlandet även om det också finns centrala områden där den fysiska aktiviteten är låg. Ser man exempelvis till de östra delarna av Laholms kommun kan man konstatera att den fysiska aktiviteten är låg och likaså i ett stråk i östra Falkenberg. Lägst fysisk aktivitet i länet uppvisar Falkenberg Nordöstra, Andersberg i Halmstad och Norra och Södra Hyltebruk.

Figur 23. Andel av befolkningen (%) i Halland som är fysiskt aktiv.

Övervikt och fetma

I Sverige har andelen vuxna med fetma tredubblats sedan 1980-­talet, vilket är allvarligt eftersom övervikt och fetma orsakar en stor del av sjukdomsbördan i Sverige. Det finns tydliga kopplingar mellan fetma och exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, vissa cancerformer samt förtida död och enligt Folkhälsomyndigheten uppskattas enbart fetma kosta samhället cirka 70 miljarder kronor per år.

Att döma av enkätsvaren är det särskilt fem områden i Halland som sticker ut med en utmärkande stor andel överviktiga, där fler än var sjunde respondent klassas som överviktig eller fet. Av dessa finns tre områden i Varberg (Bua, Värö tätort och Brunnsberg-Lugnet), ett i Falkenberg (Köinge-Okome) och ett i Laholm (Veinge landsbygd). Endast i ett område i Halland (Kyvik i Kungsbacka) är det färre än var tredje respondent som klassas som överviktig eller fet.

Figur 24. Andel av befolkningen (%) i Halland med övervikt och fetma

Rökning

Som tidigare konstaterats minskar rökningen i Halland. Kartläggningen visar emellertid att det finns stora skillnader inom länet. Att det är en förhållandevis låg andel av befolkningen som röker är möjligen ett annat intryck man kan få av kartan. Då bör man ha i åtanke att rökning har mycket negativa hälsoeffekter och om man kan minska andelen rökare med en procent skulle det få viktiga positiva konsekvenser för hälsan.

Bland områden med hög förekomst av rökare sticker två ut. I Sörse (Varberg) och Andersberg (Halmstad) går det två rökare på tio personer. Samtidigt finns det områden i Halland där rökare verkar vara sällsynta. Av enkätsvaren att döma är det faktiskt tio områden som inte har en enda rökare. 

Figur 25. Andel dagligrökare av befolkningen i Halland (%).

Fördjupad hälsogeografi