Tillit, trygghet och sociala relationer

Upplevelsen av att människor i allmänhet går att lita på är kärnan i den mellanmänskliga tilliten. Tillit ger en förutsägbarhet som också gör den sociala världen mer hanterbar. En ökad förutsägbarhet och hanterbarhet leder i sin tur till en minskad osäkerhet och minskar också upplevelsen av stress. Tillit mellan människor kan kopplas till en allmän tillit för myndigheter och samhällsfunktioner och är därför också centralt för att samhället ska fungera. En hög generell tillit hos befolkningen minskar samhällets transaktionskostnader och gör att beslut blir smidigare, mer effektiva och går snabbare. Kostnaderna för skydd och säkerhet blir lägre och samhällets förmåga att producera kollektiva nyttigheter, exempelvis ett fungerande rättssamhälle och generella socialförsäkringar, påverkas också positivt. 29

Under 1980-talet började man genomföra systematiska mätningar av tilliten i Sverige och sedan dess har den generella tilliten varit hög och relativt stabil. Dock ökar skillnaden mellan olika grupper. Det går bland annat att se skillnader i generell tillit mellan grupper med kort utbildning respektive lång utbildning. Även arbetslösa, personer som upplever sig ha sämre hälsa eller har sjuk- eller aktivitetsersättning tenderar att ha lägre generell tillit. 30 I Sverige kan vi även se en ålderseffekt som innebär att de yngsta åldersgrupperna generellt sett har lägre tillit än de från 30 år och uppåt. 31 Ålderseffekten kan delvis förklaras av att äldre har en form av erfarenhetskapital och en livserfarenhet som kan fungera stärkande vid utmaningar och svåra situationer i livet. 32 Detta förklarar dock inte den negativa trenden där dagens ungdomsgeneration i större utsträckning upplever brist på tillit än tidigare ungdomsgenerationer – en så kallad generationseffekt. Tilliten i en generation präglas av den tid man växer upp i. Som exempel har personer födda 1980 eller senare lägre generell tillit än de som föddes tidigare, även vid samma ålder. 33

Känslan av att vara trygg nog för att röra sig utanför hemmet vid olika tider på dygnet och på olika platser är i grunden en demokratisk fråga. Det påverkar vilka aktiviteter individen deltar i, hälsan samt möjligheten att möta och umgås med andra människor. Känslan av trygghet och tillit till andra människor har ett starkt samband. 34 Begreppet otrygghet omfattar ett antal reaktioner, känslor och riskuppfattningar som betyder olika saker för olika människor, beroende på vem du är och var du är. Det kan definieras som en känsla av personlig osäkerhet i samhället, som en känslomässig reaktion på ett uppfattat hot att utsättas för fysisk skada och som rädsla eller ångest kopplat till brott eller annat som symboliserar brott. Otrygghet kan ses som ett uttryck för djupare sociala problem i närområdet eftersom forskning visat att det till viss del är en direkt reaktion på den sociala och fysiska närmiljöns utformning. 35 Upplevelsen av otrygghet kan dock inte enbart härledas till den faktiska brottsnivån, utan tillgänglig kunskap visar att otrygghet till stor del också hänger samman med socioekonomiska och psykosociala faktorer. 36

Lågt emotionellt och praktiskt stöd

Det finns en liten skillnad mellan kvinnors och mäns upplevelse av emotionellt och praktiskt stöd. En högre andel män än kvinnor anger att de har lågt praktiskt stöd. Resultatet för Halland motsvarar resultatet för riket och det är små skillnader från tidigare mätningar. Skillnaden mellan könen är något större när det gäller andelen som uppger lågt emotionellt stöd. Män anger i högre grad lågt emotionellt stöd än kvinnor.

Våld och hot

Gällande våld och hot visar resultatet från 2018 års mätning ungefär samma nivåer som vid tidigare mätningar. Det vi kan se är att fler män än kvinnor uppger att de har blivit utsatta för hot. Skillnaderna mellan Halland och riket när det gäller andelen kvinnor och män som utsatts för våld och hot de senaste 12 månaderna är små.

Rädsla för att gå ut ensam

Andel kvinnor som upplever rädsla för att gå ut ensamma har ökat markant från en sedan tidigare redan hög nivå. Andelen män som upplever rädsla för att gå ut ensamma ligger kvar på ungefär samma nivå som vid tidigare mätningar, vilket innebär att skillnaden mellan könen har ökat. Andelen kvinnor som upplever rädsla för att gå ut ensamma är fyra gånger högre än motsvarande andel män. Utvecklingen i Halland är likvärdig i jämförelse med nationella siffror. Ökningen av otrygghet hänger inte samman med faktiskt utsatthet för våld och hot.

Figur 5. Andel av befolkningen (%) som upplever rädsla för att gå ut ensamma i Halland och Hallands kommuner.