Dagens unga är framtidens ryggrad ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Trots den relativt goda hälsan i vårt välfärdssamhälle konstateras orosmoln när det gäller framför allt psykisk hälsa, tillit, sociala relationer och otrygghet, men även ohälsosamma levnadsvanor och fetma.

Inom folkhälsopolitiken är barn och unga en prioriterad grupp. Kring detta ställningstagande råder en politisk enighet, särskilt när det gäller de stora påverkbara skillnaderna i barns och ungas hälsa. Det är skillnader som ska tas på allra största allvar. Den upplevda hälsan hos de unga i Halland är i stort sett god och bättre än hos de unga i riket. Trots det finns det en del avvikande moment – särskilt mellan könen – som bör reflekteras inför framtida planeringar i ämnet hälsa och ohälsa.

Unga 16-18 år i Halland har god hälsa

Den självupplevda allmänna hälsan är god och bättre än riksgenomsnittet.

Utmaningar

Begreppet hälsa är enligt Världshälsoorganisationens definition från 1948 ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktions­nedsättning”.1

Sverige räknas som ett av de mest rika och välmående länderna i världen och är generellt en bra plats att växa upp i för barn och unga. Hälsoläget anses vara gott i en jämförelse med andra länder, men ojämlikheterna i samhället är stora. Skillnaden i livs­ villkor och hälsa mellan unga kvinnor och män har ökat de senas­te årtiondena. Följer man barn som växer upp i utsatta miljöer kan man se att de riskerar att i allt högre utsträckning få en sämre hälsa, såväl psykisk som fysisk, än de barn som växer upp under trygga och stabila former.2

Det behövs därför flera insatser för att göra skillnad och utveckla hälsan – både främjande, förebyggande, behandlande och habili­terande/rehabiliterande insatser. När det gäller just barns och ungas hälsa behöver ett fokus sättas på samverkan över alla gränser. Elevhälsan, hälso-­ och sjukvården och socialtjänsten är några av parterna som tillsammans behöver delta i arbetet.

Jämlik hälsa

En jämlik hälsa är en återkommande målsättning både interna­tionellt, nationellt och i ett regionalt perspektiv. FN:s Agenda 2030 och 17 globala mål för hållbar utveckling beskriver att ett av alla världens länders åtagande är att bekämpa ojämlikheten inom och mellan länder.3 Sveriges regering antog den 1 juni 2018 ett antal nationella mål för folkhälsan. Det övergripande målet är ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor och de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation”. Samtidigt är det övergripande målet för hälso-­ och sjukvården i Halland En hälso- och sjukvård för bättre hälsa. Detta innebär att vården i Halland ska arbeta hälsofrämjande och leverera en individuell hälso-­ och sjukvård av hög kvalitet, för en god och jämlik hälsa.

Inom folkhälsopolitiken är barn och unga en prioriterad grupp. Kring detta råder en politisk enighet, särskilt när det gäller de stora påverkbara skillnaderna i barns och ungas hälsa. Dessa behöver tas på allra största allvar. Skillnaderna kan förklaras av att familjer har olika resurser, och därmed skilda förutsättningar. 2 För att minska dessa skillnader behövs tidiga åtgärder, både i hem-­ och skolmiljö. En god miljö i skolan är en central förutsättning för att skapa bra skolprestationer. Unga som saknar slutbetyg har sämre förutsättningar att komma in i arbetslivet, vilket på sikt kan skapa stor ohälsa.4

Region Hallands prioritering av barns och ungas hälsa och livs­ villkor återspeglas även i den regionala utvecklingsstrategin. Där är uppdraget att arbeta för goda och jämlika uppväxtvillkor genom tidiga insatser och satsningar på barn och unga.

Hälsa på lika villkor bland unga i Halland

Kartläggningen Så mår vi i Halland 5 hade som syfte att kartlägga hälsans och ohälsans utbredning i den halländska befolkningen jämfört med riket i sin helhet. Denna rapport fokuserar på ungas hälsa, och kompletterar kunskapsunderlaget med 16–18­-åringar.

Den psykiska ohälsan är ett sammanfattande begrepp som inkluderar både mindre allvarliga psykiska problem, såsom oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterier för en psykiatrisk diagnos.6

Barn och ungas hälsa och sociala förhållanden i Sverige är generellt sett bra. Det finns dock skillnader mellan och inom olika grupper som bland annat beror på familjens ekonomiska status och utbildningsnivå.7 De senaste 20 åren har den psykiska ohälsan bland barn och unga vuxna i Sverige ökat kraftigare än i de andra nordiska länderna. Det handlar både om självrapporterade psykiska besvär och diagnostiserade psykiska sjukdomar.8 Socialstyrelsens siffror visar att depressioner och olika ångestsyndrom är de diagnoser som främst bidrar till ökningen.

Ängslan, oro eller ångest

Ängslan, oro eller ångest är vanliga besvär hos ungdomar. Ångest förekommer i olika grader och oftast drabbas kvinnor och ungdomar.9 När ängslan, oro eller ångest ökar i omfattning eller intensitet kan det orsaka försämrad livskvalitet med risk för depression och självmordstankar. Sedan mitten av 80-talet har dessa besvär ökat bland ungdomar i Sverige, och främst bland unga kvinnor.10 Många av de drabbade får också psykosomatiska symtom såsom sömnsvårigheter, nedstämdhet, huvudvärk och ont i magen.

Stress

Stress är en helt naturlig reaktion på en situation som hjärnan bedömer som utmanande eller hotfull. Vad vi upplever som stress varierar från person till person. Det kan bland annat handla om tidspress – både av att ha för mycket och för lite att göra. Långvarig stress utan återhämtning kopplas till ökad risk för psykisk ohälsa och kan inledas med psykosomatiska symtom såsom huvudvärk, ont i magen eller sömnproblem. Dagens unga är mest stressade över skolan, men upplever också en social stress kring relationer. Även den typen av stress kan över tid leda till psykisk ohälsa.11

Sömn

Sömnbehovet är olika för olika personer och varierar dessutom beroende på hur effektiv sömnen är, det vill säga hur stor del av sömnen som är djupsömn. I genomsnitt behöver vuxna sova i cirka sju timmar per dygn medan tonåringar behöver sova åtta till nio timmar. Detta beror på att de växer: sömnen har stor betydelse eftersom tillväxthormon bildas när man sover. Under de senaste årtiondena har trenden varit att unga sover för lite. Detta är relaterat till ökad risk för långsiktiga konsekvenser såsom stress i skolan och psykisk ohälsa.12 13

Självmordstankar

Varje år tar cirka 800 000 människor i världen sitt liv, enligt Världshälsoorganisationen. Under de senaste 15 åren har självmord minskat med cirka 20 procent i Sverige, men den trenden gäller inte ungdomar och unga vuxna (15–24 år). I den gruppen har självmordsfrekvensen legat på nästan samma nivå under en längre tid.14

Samspel

Psykisk ohälsa är ett komplext ämne och många faktorer spelar in. Sedan mitten av 80-talet har andelen bland svenska barn och ungdomar som upplever återkommande psykosomatiska symtom fördubblats.15 En nyligen utkommen rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor visar detsamma: andelen unga som upplever huvudvärk, känslor av stress, trötthet under dagarna och svårigheter att somna ökar över tid.16 Mätningar från 2007 och framåt har visat att samtliga symtom har ökat, och störst är ökningen bland unga kvinnor – något som även har visats i tidigare studier.

I Så mår vi i Halland – unga 16–18 år konstateras det att nedsatt psykiskt välbefinnande i sig är en betydande faktor i hälsosammanhang, och accelereras till det sämre i samspel med andra riskfaktorer. Exempelvis kan sannolikheten för att drabbas av nedsatt psykiskt välbefinnande öka med mer än fyra gånger om ångest hos samma individ ökar med en enhet. På motsvarande sätt förtydligas inverkan av de andra faktorerna: trötthet, stress, huvudvärk och tinnitus i samspelet, se figur 1.

Figur 1. Olika tänkbara riskfaktorers inverkan på nedsatt psykiskt välbefinnande hos 16–18­-åringar i Halland.

Psykosomatiska besvär bland ungdomar kan på lång sikt försämra hälsan. De som mår dåligt i unga år löper större risk att drabbas av allvarlig psykisk ohälsa senare i livet. Det är svårt att på ett enkelt och rationellt sätt förklara varför den psykiska ohälsan, enligt nationella studier, ökar.8 Tillståndets komplexa natur och multifaktoriella inslag gör det svårt att säga vilken faktor som spelar den tyngsta rollen i sammanhanget. Men en del mönster går att urskilja, där ungas förändrade livsvillkor i samhället är ett av de viktigaste.15

Diskussion

Den unga generationen är morgondagens arbetstagare och arbetsgivare, men också blivande föräldrar. Det är oroväckande att den psykiska ohälsan är fortsatt hög hos de unga, vilket resultaten i denna kartläggning bekräftar. I nationella siffror ses en ökning vilket också bekräftas av vårdens ständigt ökade inflöde och ökade läkemedelsförskrivning. Risken att drabbas av psykisk ohälsa är hög, varannan svensk kommer vara drabbad någon gång i livet.17 Världshälsoorganisationen räknar med att psykisk ohälsa kommer att stå för den största sjukdomsbördan i världen redan år 2030. Det är därför avgörande att hela samhället bidrar till att förebygga den psykiska ohälsan. Den viktigaste målgruppen är barn och unga i det främjande och förebyggande arbetet, eftersom hälften av all psykisk ohälsa debuterar före 15 års ålder och tre fjärdedelar före 20 års ålder.15 Det krävs insatser för barn och deras föräldrar men också en ökad kunskap och kompetens på området. Samhällets insatser är i första hand inriktade på främjande och förebyggande aktiviteter. Folkhälsomyndigheten har försökt analysera vad som kan vara bakomliggande orsaker. Det som klart kan ses är behovet av samordnade, samtidiga och sammansatta insatser för unga med psykisk ohälsa eller psykiska funktionsvariationer. Tillsammans med de unga behöver berörda myndigheter planera och samordna insatser för att öka livskvaliteten för denna utsatta grupp.

Upplevelsen av att människor i allmänhet går att lita på är kärnan i den mellanmänskliga tilliten. Tillit ger en förutsägbarhet som också gör den sociala världen mer hanterbar. En ökad förutsäg­ barhet och hanterbarhet leder i sin tur till en minskad osäkerhet, och minskar också upplevelsen av stress. Tillit mellan människor kan kopplas till en allmän tillit för myndigheter och samhällsfunk­tioner, och är därför också central för att samhället ska fungera. En hög generell tillit hos befolkningen minskar samhällets transaktionskostnader och gör att beslut blir smidigare, mer effek­tiva och går snabbare att fatta. Kostnaderna för skydd och säker­het blir lägre och samhällets förmåga att producera kollektiva nyttigheter, exempelvis ett fungerande rättssamhälle och generella socialförsäkringar, påverkas också.18

I Sverige har den generella tilliten varit relativt stabil sedan mät­ningar började göras på 1980­-talet. Dock ser vi att skillnaderna ökar mellan olika grupper. Det går även att se en ålderseffekt som innebär att de yngsta åldersgrupperna generellt sett har lägre tillit än de från 30 år och uppåt.19 Ålderseffekten kan delvis förklaras av att äldre har en form av erfarenhetskapital och en livserfarenhet som kan fungera stärkande vid utmaningar och svåra situationer i livet.20 Detta förklarar dock inte den negativa trenden där dagens ungdomsgeneration i större utsträckning upplever brist på tillit än tidigare ungdomsgenerationer – en så kallad generationseffekt. Tilliten i en generation präglas av den tid man växer upp i. Som exempel har personer födda 1980 eller senare lägre generell tillit än de som föddes tidigare, även vid samma ålder.21

Materiellt sett har Sverige aldrig varit så rikt som nu, men samtidigt anser allt fler unga människor att de i allmänhet inte kan lita på andra människor. Det kan, om man följer forskningens resultat, bero på att en ökande andel av den unga generationen uppfattar samhällets institutioner, inte minst skolan och arbetsmarknadens institutioner, som orättfärdiga. Problemet med en skadad tillit är att den är svår att återskapa.22

Trygghet

Känslan av att vara trygg nog för att röra sig utanför hemmet vid olika tider på dygnet och på olika platser är i grunden en demo­kratisk fråga. Det påverkar vilka aktiviteter individen deltar i, hälsan och möjligheten att mötas och umgås med andra människor. Känslan av trygghet och tillit till andra människor har ett starkt samband.23

Begreppet otrygghet omfattar ett antal reaktioner, känslor och riskuppfattningar som betyder olika saker för olika människor. Det kan definieras som en känsla av personlig säkerhet i samhället, som en känslomässig reaktion på ett uppfattat hot om att utsät­tas för fysisk skada, och som rädsla eller ångest kopplat till brott eller annat som symboliserar brott. Otrygghet kan ses som ett uttryck för djupare sociala problem i närområdet eftersom forsk­ning visat att det till viss del är en direkt reaktion på den sociala och fysiska närmiljöns utformning.24 Upplevelsen av otrygghet kan dock inte enbart härledas till den faktiska brottsnivån utan hänger till stor del också samman med socioekonomiska och psyko­sociala faktorer.25

Diskussion

En god mun­ och tandhälsa grundläggs tidigt och bidrar till människors välbefinnande och livskvalitet genom hela livet. Detta gäller givetvis med koppling till munhälsan, men det finns även samband med en persons sjukdomar i övriga kroppen och hälsa generellt.26

Samband för unga människor kan till exempel ses mellan munhälsa och diabetes, stress och konsumtion av söta drycker. Omvänt ger även en rad allmänsjukdomar besvär i munnen, vilket i sin tur kan påverka livssituationen negativt.

Tandhälsoskillnader finns också mellan olika grupper i befolk­ningen. En sämre tandhälsa ses generellt för socioekonomiskt utsatta och utlandsfödda.

Samspelet med stress och söta drycker

Ett växande problem för åldersgruppen 16–18 år när det gäller munhälsa är erosionsskador och smärta i käkarna orsakad av konsumtion av söta drycker och stress.

Erosionsskador på tänderna blir allt vanligare bland tonåringar. Studier visar att över 30 procent av 17­åringarna uppvisar erosionsskador. Konsumtion av läsk och sportdrycker samt levnadsvanor som ökar juicedrickande och även i viss mån ökad fruktkonsumtion kan ha betydelse.28 29

En starkt bidragande orsak till smärta i käkarna är stress. Besvären ökar i tonåren, särskilt bland unga kvinnor. Studier visar att upp till 10 procent av unga i åldern 16–18 år uppger sig ha problem med smärtor i käkarna och huvudvärk vilket ofta kan relateras till stress och levnadsvanor. Ungdomar vill idag vara med överallt och vara uppkopplade hela tiden.30

Samspelet med diabetes

Diabetes medför ökad risk att drabbas av inflammation i tand­köttet och tandlossning (parodontit). Samtidigt kan parodontit vara ett tecken på en begynnande diabetes samt påverka den glykemiska kontrollen.31 Det finns även ett tydligt samband för personer med högt långtidsvärde för blodsocker (HbA1c) och dålig munhälsa, där också det omvända gäller.32

Diabetes är en sjukdom som ökar och utgör idag ett stort hälso­problem i hela västvärlden.33 Diabetes är inte en utan flera olika sjukdomar. Gemensamt för dessa sjukdomar är att blodsocker­halten i blodet är för hög på grund av brist på det blodsocker­sänkande hormonet insulin och kroppens försämrade förmåga att reglera sockerbalansen.

Andelen barn och unga som insjuknar i diabetes fortsätter att öka. Till exempel har antalet barn och unga som insjuknar i typ 1­-diabetes nästan fördubblats från 80-­talet fram till idag.34 Andelen unga hallänningar som rapporterar att de har diabetes är drygt 1 procent.

Diskussion

Det konstateras en god tandhälsa för åldersgruppen 16–18 år. Samtidigt ses ett trendbrott generellt, nämligen att tand­hälsans förbättring verkar ha stannat av. Vidare finns det också kopplingar mellan tandhälsa och andra besvär, sjukdomar och levnadsvanor. Hur kan samband mellan dessa sjukdomar och hälsotillstånd beaktas när främ­jande, förebyggande och behand­lande insatser och arbete genom­förs? En grundläggande och varaktig attityd läggs redan i tidig ålder. Hur kan tandvården, barnavårdscentraler, familj, skola och samhället samverka i en gemensam plattform för att positiva effekter i frågan ska bli uppnåeliga? Dessa frågor är av vikt inför framtida diskussioner och planeringar i ämnet.

Riskabel alkoholkonsumtion

Alkohol är det vanligaste berusningsmedlet i Sverige och kan ge upphov till skador på både kort och lång sikt. Akuta effekter av berusning kan vara olyckor och våldssituationer. Skador i inre organ och beroendeproblematik är exempel på långsiktiga effekter. I Sverige vårdas varje år närmare 30 000 personer i hälso- och sjukvården till följd av alkoholrelaterade sjukdomar och olyckor, medan nästan 2 000 avlider med någon alkoholrelaterad diagnos.35

För att begränsa skadliga effekter av användningen av alkohol anses generella åtgärder som riktar sig mot hela befolkningen vara både kostnadseffektiva och ha en gynnsam effekt. Exempel på generella åtgärder kan vara skatter och begränsningar i tillgänglighet. Tillsammans med de generella åtgärderna behövs även förebyggande och behandlande insatser.36

Andelen skolungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet som dricker alkohol har på en nationell nivå minskat sedan år 2000 och ligger nu på historiskt låga nivåer. I den diskussion som förs kring förklaringar till detta förekommer anledningar såsom ökat hälsomedvetande, att unga i ökad utsträckning umgås via sociala medier, ökat datorspelande eller andra typer av digitalt spelande, en förändrad demografisk sammansättning av unga, det vill säga en ökad andel ungdomar där alkoholen inte är en del av kulturen, samt att föräldrar är mer restriktiva i sina bjudvanor eller på andra sätt restriktiva då det gäller alkohol gentemot sina barn. Ett mångårigt alkoholpreventivt arbete ska också beaktas som en bidragande faktor till den positiva utvecklingen. Det sannolika är att det inte finns en orsak utan att det troligen rör sig om kombinationer av orsaker på både individ- och samhällsnivå och nationella och internationella trender.37

Tobak

Det finns många olika produkter som innehåller tobak, till exempel cigaretter, snus, vattenpipstobak och tuggtobak. Den huvudsakliga tobaksanvändningen i Sverige utgörs av cigaretter och snus.38 Rökning ökar risken för sjukdomar i hjärta, kärl och lungor samt flera typer av cancer. Snusning ökar risken för cancer, hjärtinfarkt och stroke.39 Både i den vuxna och i den yngre delen av befolkningen har användningen av både cigaretter och snus minskat under 2000-talet.40 Trots det är tobak den enskilt största förebyggbara orsaken till ohälsa och för tidig död i Sverige: störst är risken för personer som röker cigaretter. Rökning är även den vanligaste vägen in i ett tobaksberoende och cirka 90 procent av alla som börjar röka gör det före 18 års ålder.41 Tobaksrökning förstärker även ojämlikhet i hälsa och är betydligt vanligare i utsatta grupper i samhället.42

Hasch och marijuana

Andelen invånare i Sverige som har använt hasch eller marijuana (cannabis) är högst i åldersgruppen unga vuxna. Användande av cannabis kan innebära såväl hälsomässig som social problematik. Hälsoriskerna ökar vid regelbunden användning under längre tid och handlar bland annat om försämrade kognitiva funktioner, ökad risk för psykiska problem och beroendeutveckling. Hjärnan hos en ung människa är mer sårbar för cannabis än hos en vuxen och risken för beroende har uppskattats vara en på sex bland unga användare.43 De som använder cannabis visar bland annat även sämre skolresultat, låg inkomst och låg arbetsmarknadsanknytning som unga vuxna.44

Frukt och grönsaker

En väl sammansatt och varierad kost har stor betydelse för att främja och bevara god hälsa och för att förebygga sjukdomar.45 Exempel på mat som både innehåller bra näringsämnen och som bidrar till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt, typ 2-diabetes och cancer är fullkornsprodukter, grönsaker, baljväxter, frukt, nötter och fisk. Mat som istället innehåller mindre näring är läsk, godis och bakverk, vilka innehåller mycket socker. För mycket salt mat, charkprodukter och rött kött kan också leda till att risken för sjukdom ökar.46 Barn och unga i familjer där föräldrarna har en kort utbildning eller en låg inkomst äter mindre frukt och grönsaker.47

I den aktuella enkätundersökningen Hälsa på lika villkor 2018 definieras hälsosamma matvanor utifrån frågor om hur ofta vi äter grönsaker och rotfrukter, frukt och bär samt fisk och skaldjur. Det finns också en fråga som rör konsumtionen av läsk, saft och andra sötade drycker.

I undersökningen tas ingen hänsyn till energiintag, det vill säga den totala mängden mat, som också är en viktig del. Personer med ett för högt energiintag har dock ofta även en ohälsosam sammansättning av sin kost.

Övervikt och fetma

Övervikt och fetma är ett av våra allvarligaste folkhälsoproblem. Fetma ökar risken att drabbas av en rad sjukdomar såsom hjärt-och kärlsjukdom, typ 2-diabetes, stroke och vissa cancerformer. Fetma är också relaterat till psykisk ohälsa.48 49 Övervikt har ett samband med den intagna kostens sammansättning och mängd, och en utmaning är konsumtionen av kaloririk mat, läsk och andra sötade drycker. Graden av fysisk aktivitet spelar också roll. Ärftliga faktorer har stor betydelse för utveckling av fetma, men precis som vid övervikt krävs utlösande miljöfaktorer i form av ohälsosamma levnadsvanor.50

Ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet är vanligare i grupper med kort utbildning eller låg inkomst.51 Förekomsten av övervikt och fetma hänger till stor del samman med den generella utbildningsnivån i området där barn och unga bor.52 Studier visar att en stor andel av de barn som är överviktiga eller feta vid fem års ålder förblir det livet ut.53 54 Tidiga insatser under barnens första levnadsår har därför avgörande betydelse för goda levnadsvanor och förekomst av övervikt och fetma i vuxen ålder.55 56

Fysisk aktivitet och stillasittande

Fysisk aktivitet är ett komplext beteende och definieras rent fysiologiskt som all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver den vi har i vila. Fysisk aktivitet kan utföras hemma, på skolan, under transporter, på fritiden och under organiserad fysisk träning. En vanlig dag består av en blandning av fysisk aktivitet på olika ansträngningsnivåer och av fysisk inaktivitet/stillasittande. Detta gör att fysisk aktivitet är svårt att mäta.57

Rekommendationer för barn och unga
För att få positiva effekter på hälsan bör barn mellan 6 och 17 år ägna minst 60 minuter per dag åt fysisk aktivitet. Aktiviteten ska främst vara av konditionshöjande karaktär, men muskel- och skelettstärkande aktiviteter bör ingå tre gånger i veckan. De barn och unga som inte når upp till rekommendationerna på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning bör vara så aktiva som deras tillstånd medger. För barn mellan 0 och 5 år finns ingen tydlig rekommendation framtagen. Här lyder råden att fysisk aktivitet ska uppmuntras och underlättas.58

Varför är fysisk aktivitet så viktig för våra barn och unga?
Såväl den fysiska som den psykiska hälsan påverkas positivt av fysisk aktivitet. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar livskvalitet, humör, kondition och styrka samt minskar risken för många sjukdomar. Fysisk aktivitet är viktig för utveckling och tillväxt, och barns motoriska utveckling är beroende av fysisk aktivitet. Forskning visar att fysisk aktivitet har positiv effekt på barn och ungas minne, skolprestation, mental hälsa och självkänsla.57 Tillsammans med goda matvanor är fysisk aktivitet den viktigaste faktorn för att undvika övervikt och fetma.59

Hur fysiskt aktiva är barn och unga idag?
Det är få barn och unga i Sverige som uppnår rekommendationen om en timmes fysisk aktivitet per dag och man har sett en minskning av den fysiska aktiviteten sedan början av 2000-talet. Anledningarna till att barn och unga rör sig mindre nu är många. Ett flertal stora samhällsförändringar spelar roll, såsom urbanisering, nya kommunikationsformer och skärmaktiviteter.60

Barn är mer aktiva på vardagar än på helger. På helgen ökar också stillasittandet framför skärmar. Idrottsrörelsens bidrag för att främja fysisk aktivitet är viktigt. Barn som idrottar i föreningar har högre total fysisk aktivitet mätt över hela veckan. Stillasittande och skärmtid är också lägre i denna grupp.

Flera svenska undersökningar har visat att barn och unga i familjer med låg socioekonomisk status inte är mindre fysiskt aktiva än andra. Däremot deltar de i lägre utsträckning i organiserad fysisk aktivitet (exempelvis föreningsliv), än barn och unga i familjer med högre socioekonomisk status. Man har inte hellre kunnat se några tydliga skillnader mellan objektivt mätt fysisk aktivitet (exempelvis genom rörelsemätare) eller stillasittande hos barn och föräldrarnas utbildningsnivå.61

Diskussion

Att vara tillräckligt fysiskt aktiv har stor betydelse för den fysiska och psykiska hälsan genom hela livet. Främjande av fysisk aktivitet kräver mångfacetterade insatser på individ-, grupp-, och samhällsnivå, och arbetet behöver ske på flera arenor samtidigt där skolan, fritiden, våra offentliga miljöer samt hälso- och sjukvården lyfts upp som viktiga arenor.
- Hur kan vi tillsammans skapa ett mer rörelsefrämjande samhälle som inbjuder till daglig fysisk aktivitet och minskat stillasittande genom hela livet?

Spelvanor

Riskabla spelvanor handlar om att en person har svårt att kontroll era hur mycket tid och pengar som går till spel om pengar. Unga i Sverige spelar om pengar trots att åldersgränsen är 18 år. Män spelar mer än kvinnor. Det är extra viktigt att uppmärksamma tidiga tecken på spelproblem bland unga. Unga spelare löper generellt större risk att utveckla riskabla spelvanor än äldre och en person som har haft spelproblem som ung har en högre risk för att få spelproblem även senare i livet. Unga med spelproblem har ofta även problem med dålig ekonomi och utsatthet för våld.62

Unga som studerar eller har höga betyg har mer sällan spel problem jämfört med unga som inte studerar eller som har lägre betyg. Spelproblem bland unga har även samband med hög alkoholkonsumtion och psykisk ohälsa.63

Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom som drabbar både barn och vuxna. Astma kan utlösas av allergiska reaktioner mot exempelvis pollen, pälsdjur och kvalster, eller av luftvägs­infektioner, fysisk ansträngning och kall luft.64 Allergisk astma är den vanligaste formen av astma hos barn och unga. Allergi är ärftligt och innebär att det uppstår reaktioner vid kontakt med ämnen som en människa normalt sett ska tåla. Allergiska besvär kännetecknas av symtom från luftvägar, mag­ och tarmkanal eller huden.65